Bygg ut tunnelbanen innan det är för sent!

DN skriver idag om det ökade trycket på att bygga ut tunnelbanan. Läs artikeln här. Jag anser att det brådskar med tunnelbaneutbyggnaden - inte minst förslaget att bygga vidare på blå linje från Kungsträdgården vidare till Nacka och Värmdö. Antingen via Skeppsholmen eller via östra Södermalm. Nacka och Värmdö växer. Invånarna är idag hänvisade till buss eller till Saltsjöbanan. Alla som vistats på Slussen en vardagsmorgon vet hur det ser ut. En tunnelbana skulle avlasta Slussen enormt och skulle göra Nacka och Värmdö till mer attraktiva kommuner att bo i. Risken med landstingets motstånd är att klockan tickar på och att ett beslut om tunnelbana tas efter att tunnelbanan egentligen borde vara på plats. Så har hänt med många projekt - bland annat med Citybanan och Förbifarten - låt det inte hända med tunnelbanan.

Alla de som önskar färre filer på bron mellan Gamla stan och Södermalm skulle också kunna bli lyhörda om tunnelbana byggdes samtidigt som en östlig förbindelse kunde byggas. Då skulle också jag kunna acceptera färre filer på bron över Slussen.

Vidare föreslås att Täby och Arninge ska få en tunnelbanestation. Också ett mycket bra förslag. Jag har redan från början tillhört förespråkarna av att Norra Station ska få tunnelbana och inte spårväg. För att slippa skytteltrafik mellan Odenplan och Norra station vore en förlängning via Solna och vidare till Täby en mycket bra lösning. Antingen en förlängning av gröna linjen eller en helt ny linje med start vid Odenplan.

Jag vet förstås att detta kostar pengar. Men det är bara att konstatera att Stockholm växer men att landytan är den yta vi har att bygga på. Alla trafikanter kommer inte kunna trängas ovanpå jord - vissa måste också färdas under jord för att det ska vara långsiktigt hållbart. Andra investeringar kanske måste skjutas åt sidan för att ge plats åt mer tunnelbana. Staten kanske borde se sin roll i detta eftersom det är en nationell angelägenhet att infrastrukturen funkar i Stockholmsregionen. Havererar den havererar också Sveriges tillväxt.

Att expandera Stockholm handlar inte bara om att bygga nya bostäder utan också om att dimensionera kollektivtrafiken. Jag anser att taktpinnen inte går i takt med orkestern. Orkestern som får symbolisera alla människor som flyttar till Stockholmsregionen spelar snabbare än vad taktpinnen som dirigerar utbyggnaden av kollektivtrafiken gör. I det långa loppet håller inte detta. Det hoppas jag att stat, landsting och kommun snarast inser.

Läs även andra bloggares åsikter om tunnelbana, SL, politik, DN, stockholm, regering, landsting, kollektivtrafik, kommunikation, trafik

De kommunala skolorna då?

De senaste dagarna har det rapporterats mycket kring fristående skolor som inte sköter sina uppdrag och där vinst uppenbart går före kvalitet. DN skriver om det senast idag. Läs artikeln här.

Det är bra att friskolor granskas och att det kommer upp i medias ljus. Ingen elev ska behöva utsättas för en undermålig utbildning - det kan i värsta fall få konsekvenser för dem hela livet. Jag välkomnar därför att Skolinspektionen ska få tydligare befogenheter och stänga skolor som uppenbart missköter sig.


Samtidigt får inte de senaste dagarnas uppmärksamhet innebära att alla fristående skolor misstänkliggörs. Ca 40 procent av alla gymnasieelever i Stockholms stad går på ett fristående gymnasium. Det är självklart att man i vissa av dessa skolor kan hitta fel och brister - ibland till och med grova. Det är också därför det finns en skolinspektion för att hitta dessa fel. För mig är det självklart att Skolinspektionen ska ha stora befogenheter och välkomnar därför skärpningen från 1 juli.


Det som däremot förvånar mig är att vi fortfarande 2011 sällan får läsa om kommunala skolor som brister. I de fall vi får göra det så blir det alltid utifrån ett offerperspektiv eller att det handlar om resursbrist. Men när det gäller fristående skolor så handlar det istället om profithunger. Dåliga kommunala skolor tycker media många gånger synd om och beskriver ofta situationen som att de kanske måste lägga ner skolan om inget händer. Men när en fristående skola som uppvisar dåliga resultat eller har ett lågt elevunderlag tvingas lägga ner ses det nästan som något positivt. Jag förstår inte varför. Även kommunala skolor misslyckas och kan ibland dras med dåliga rektorer. Även i kommunala skolor kan mobbning, kränkande språkbruk och vandalism förekomma. För mig är det självklart att också sådana skolor ska läggas ner om de inte lyckas att åtgärda problemen och upprätthålla hög kvalitet. Drevet kan inte bara gå mot fristående aktörer.


På det stora hela vet vi att fristående skolor har bättre resultat, fler nöjda elever och mindre mobbning. Glöm inte bort det när nu drevet går.






Läs även andra bloggares åsikter om skola, friskola, utbildning, björklund, betyg, mobbning, politik, dn

Nytt bud om Slussen

Ytterligare ett förslag till hur Slussen ska omdanas kom idag. Denna gång var det Konstakademin genom arkitekt Mats Edblom som låg bakom förslaget. Läs mer och titta på förslaget på DN:s hemsida här.

Efter att ha sett ett antal förslag, deltagit på flera debatter och hört snart tusentals argument tycker jag att det är hög tid att fatta ett slutgiltigt beslut och sätta spaden i marken. Slussen börjar snart bli en livsfara och kostar stora summor pengar att renovera varje år. Dessutom upplevs den otrygg, ruffig och otrevlig bland många stockholmare.

Konstakademins förslag har onekligen sina förtjänster. Inte minst gillar jag deras tillbyggnad av fyra hus framför Hilton och deras förslag till ett nytt kulturhus. Deras enorma blomkrukor som skulle kunna inrymma butiker och kaféer i botten är också en mycket rolig idé.

Däremot gillar jag inte att gångbron försvinner och att fotgängare ska behöva gå längs med biltrafikens buller. Edbloms förhoppning om att biltrafiken kommer att minska inom en relativt snar framtid anser jag också något naiv. Visserligen kan man hoppas men det går nog tyvärr inte att planera för det . Dimensionerar vi inte tillräckligt mycket för biltrafiken kommer hela Slussen att bli ett trafikelände - till skada inte minst för forgängare och cyklister.

Jag tycker också att förslaget glömmer bort Slussen som en mötesplats. På presskonferensen betonade Edblom Slussens roll som en omstigningsplats vilket naturligtvis är helt riktigt. Men Slussen är alltför vacker för för att bara vara en omstigningsplats. Slussen ska vara en plats för möten mellan människor. Därför gillar jag Fosters förslag där det finns restauranger och kaféer längs kajerna och under broarna. Förslaget på en galleria är också ett sätt att göra Slussen till en mötesplats liksom Konstakademins förslag till ett kulturhus.

För mig vore det ett stort värde om bussterminalen kunde flyttas till Katarinaberget och om man kan däcka över biltrafiken längs Stadsgårdskajen för att bereda plats för annan verksamhet. Några såna förslag finns tyvärr inte med i Konstakademin och Mats Edbloms förslag.

För att sammanfatta sä är det inte aktuellt för mig att köpa hela Konstakademins förslag till Slussens förvandling. Men den har helt klart sina fördelar som jag kommer att ha med mig i den fortsatta politiska processen.

Läs även andra bloggares åsikter om slussen, konstakademin, arkitekt, stadsbyggnad, stockholm, dn, politik,

Välkommet utspel av Miljöpartiet

Äntligen! Nu har Miljöpartiet gjort det jag länge väntat på - att bryta med det rödgröna samarbetet i Stockholms stad. Inte för att samarbetet varit särskilt aktivt efter valet men ändå ett välkommet besked som gör skilsmässan definitiv. Läs deras debattartikel på Brännpunkt här. Hoppas att Miljöpartiets kommande språkrör vågar göra samma sak.

Jag har aldrig riktigt tyckt att Miljöpartiet passar ihop med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet har i många frågor en likartad syn på samhället inte minst med Kristdemokraterna och Centerpartiet. Det gäller bland annat synen på friskolor, småföretagande, småskalighet och miljöpolitik. Visst har Miljöpartiet en tendens att ibland syssla mer med plakatpolitik än med realpolitik men där har en förskjutning skett vilket är positivt. Och kanske vi mer etablerade politiker - inte minst de två stora - sysslar för mycket med realpolitik och för lite med visioner.

Miljöpartiet har bidragit en hel del i svensk politik - inte minst har de starkt bidragit till att miljöpolitiken idag har en så självklar del i den politiska debatten. Jag delar inte Miljöpartiets syn på all miljöpolitik. Exempelvis har jag väldigt svårt att förstå deras rabiata motstånd till kärnkraften. Men det hindrar inte att deras ständigt vakande öga på miljöpolitiken har gett resultat både i Sverige och i Stockholm.

Med dagens besked från Stockholms miljöpartister hoppas jag att vi kan se flera överenskommelser med Miljöpartiet. Inte minst inom stadsbyggnadspolitiken hoppas jag kunna få se flera. Nu har en ny konstellation miljöpartister tagit plats i Stadsbyggnadsnämnden, ett gäng som verkar progressiva och inte bakåtsträvande. Kanske skulle Miljöpartiet kunna tänka sig en ny stationsbyggnad på Vasagatan som är 80 meter hög? Inte för att höjden är det viktigaste utan för att 80 meter krävs för att få ekonomi i projektet och för att stationsbyggnaden ska bli funktionell. Det finns idag ingen majoritet för förslaget eftersom Folkpartiet är strikt emot. Men Miljöpartiet kanske kan vara progressiva i frågan?

Jag hoppas att Miljöpartiet efter dagens proklamation ska kunna gå med på att avyttra visst kommunalt ägande i sådant som inte är kommunal kärnverksamhet. Jag hoppas att Miljöpartiet nu ska försvara de valfrihetsreformer som Alliansen har genomfört inom välfärdsområdet. Reformer som har myndigförklarat äldre, föräldrar och funktionsnedsatta personer.

I flera kommuner runt om i Sverige samarbetar idag Miljöpartiet med Alliansen. Samarbeten som enligt utsago fungerar väldigt bra. Huruvida Stockholm är moget för detta vet jag inte. Men ett närmande från Miljöpartiet skulle för lång tid framöver kunna isolera betongpartiet Socialdemokraterna från den politiska maktarenan i Stockholms stad. Det vore i sin tur mycket positivt för Stockholms utveckling.

Läs även andra bloggares åsikter om miljöpartiet, alliansen, socialdemokraterna, stockholm, politik, vänsterpartiet, stadsbyggnad

Se över höjden på nya hus

DN har idag ett stort uppslag om att det saknas cirka 12 500 lägenheter i Stockholms län, läs artikeln här.

Ärlgit talat tycker inte jag att det borde vara jättesvårt att planera för ytterligare 12 500 lägenheter utöver plan fram till 2019. Med lite god vilja och med ett gott samrabete över kommungränserna borde det gå.

Jag har idag gjort ett utspel där jag föreslår att Stockholms stad ska se över höjden på alla markanvisade och projekterade bostadsprojekt. Det ska göras i syfte att om möjligt höja husen och öka tätheten för att på så sätt få in fler boende i ett redan exploaterat område. En sådan process skulle naturligtvis gå snabbare än att börja om från början med ett idag oexploaterat område.

Du kan läsa mitt pressmeddelande här.

Läs även andra bloggares åsikter om höghus, stadsbyggnad, bostad, arkitekt, politik, bostadsbrist, dn

Lysande exempel!

Idag skriver Svd om Maksym Chornyy som sökte 50 jobb utan att ens få något svar trots en mycket bra utbildning. En av huvudorsakerna var att han inte kunde svenska. Men efter att gått en svenskutbildning riktad till just ingenjörer varvat med praktik lyckades han till slut få ett jobb han idag stortrivs med, läs artikeln här.

Vi vet att invandrare har svårare att få jobb och att det är en nackdel att ha utländsk bakgrund på arbetsmarknaden idag. Det är ett faktum som skrämmer och oroar men som har med attityder och värderingar att göra som är svåra att lagstifta emot. Men det synliggör vikten av ett samhälle där etik och moral får ta plats i samhällsdebatten.

Men det Svd:s artikel visar är att goda kunskaper i svenska ökar chanserna betydligt att få ett jobb. Inget nytt egentligen men ändå bra att få det bevisat i enskilda fall för att inte tappa övertygelsen om svenskans betydelse. Därför måste utbildning i svenska vara högt prioriterat. Samtidigt hamnar man lätt i ett moment 22 eftersom ett nytt språk bäst inhämtas just på en arbetsplats där men umgås med och övar språket tillsammans med infödda svenskar. Men får man inget jobb på grund av dåliga svenskakunskaper försenas lätt inlärningen - särskilt om man på sin fritid bara umgås med landsmän som talar samma modersmål.

Problemen inom SFI har uppmärksammats under lång tid. I åtminstone 15 år har jag hört politiker tala om betydelsen av att SFI ställer krav, att utbildningen håller hög kvalitet, att det finns anpassad yrkes-SFI (sk SFX) och att det finns nivågrupperingar så att välutbildade invandrare inte hamnar i samma undervisningsgrupper som exempelvis analfabeter. Men ändå tycks väldigt lite ha hänt. Exemplena om en misslyckad SFI-utbildning är inte svåra att hitta. Maksym berättar om en undermålig SFI-utbildning i Kista vilket innebär att utbildningen uppenbart har brister även i Stockholm. Det bekymrar mig. Jag vet att regeringen har påbörjat ett arbete med att strukturera upp SFI, bland annat med bättre utvärderingar, SFI-bonus och nationella prov. Kunskaper i svenska är nyckeln till integration. Därför måste SFI fungera bättre än den idag. Hög tid att agera!



Läs även andra bloggares åsikter om Maksym, svd, sfi, invandrare, integration, svenska, skola, lärare, arbete, ekonomi

Huliganer måste sättas dit

Läktarvåldet måste få ett slut. Idag skriver DN återigen om risken för nya upplopp, när AIK och Djurgården ska mötas i ett hockeyderby, läs här. Våldet börjar kosta väldigt mycket pengar och sätter skräck inte bara bland åhörare utan också bland människor som befinner sig i någorlunda närhet av matchen. Det drar också skam över hela idrottsrörelsen vilket är mycket beklagligt. Något som skulle kunna vara en familjefest blir många gånger istället ett slagfält för ligister. I England har man tagit i med hårdhandskarna och där har våldet minskat betydligt. Polisen måste få ökade befogenheter att stänga av huliganer från matcherna och inte låta dem vistas i närheten. Det är generellt ett problem i Sverige att polisen ofta vet vilka de kriminella är men kan ändå inte sätta dit dem - inte minst är det ett problem när det kommer till ungdomar som begår brott och till huliganer. Samarbetet både med andra polismyndigheter och med klubbarna behöver förbättras. Genom att gott samarbete kan fler huliganer identifieras. Men det räcker inte med att identifiera. Huliganer ska överhuvudtaget inte vistas på läktare, de ska vistas i fängelse.



Läs även andra bloggares åsikter om huligan, fotboll, läktarvåld, polis, match, hockey, idrott

Tankar om Egypten

Det finns naturligtvis mycket att säga om Egypten, Mubarak och Nordafrika. Jag har hittills inte bloggat i ämnet eftersom så många andra gör det och för att det finns andra potentater som är mer insatta och intressanta att lyssna till än vad jag är i detta ämne. Men jag känner ändå att jag måste skriva något efter gårkvällens nedslående tal av president Mubarak.

Först och främst är jag djupt imponerad av alla människor som dag in och dag ut, natt in och natt ut står och demonstrerar för att få demokrati och mänskliga rättigheter. Det egyptiska folket verkar outtröttligt i sin kamp och jag önskar verkligen att de lyckas. Mubarak måste bort, punkt slut!

Det finns de som påstår att kaos väntar om Mubarak avgår och att Egypten och andra länder i regionen inte klarar av demokrati. Vilket struntprat! Jag kan möjligtvis hålla med om att kaos väntar om Mubarak flyr landet imorgon utan en plan för den fortsatta processen. Men självklart är nordafrikanerna lika kapabla till demokrati som västvärlden. Med demokrati följer ofta mänskliga fri- och rättigheter och med diktatur följer alltid det motsatta. Demokrati är alltså en förutsättning - om än ingen garanti - för mänskliga fri- och rättigheter. Självklart ska nordafrikanerna också få åtnjuta detta.

Jag noterar också till min stora glädje att bland demonstranterna kan man finna unga och gamla, kvinnor och män, muslimer och kristna. Hela Egypten verkar stå samlat och berett att avsätta Mubarak och möta en framtid efter honom. Vad jag har förstått är farhågorna kring att Muslimska brödraskapet ska ta över väldigt överdrivna. Men självklart ska också de få verka i ett demokratiskt och fritt Egypten.

Men det de senaste veckornas händelse framförallt lär mig är att diktaturer binder ris åt egen rygg. Något som kan verka stabilt under en lång period visar sig vara mycket bräckligt så fort fasaden börjar spricka. När en diktator systematiskt plågar ett helt folk både materiellt och andligt samtidigt som han skapar egna privilegier och bygger upp en egen enorm förmögenhet så sjuder ett missnöje som till slut kokar över. Det är det vi kan se i Egypten nu. Det är det vi ser i Tunisien. Det är det vi såg i Östeuropa. Det är det vi har sett tendenser till i Kina. Det är det vi kanske en dag ska få uppleva i Nordkorea och Kuba. Om muslimska brödraskapet växer sig starka i Egypten så är det Mubarak som har lagt grunden för det genom sitt sett att agera. Det är också mycket därför jag är kritisk till Israels politik på ockuperade områden då jag menar att den lägger grunden till palestinska extremistiska krafter att växa sig starka och därmed eroderar hela staten Israels framtid. I förtvivlan växer sig ofta destruktiva krafter starka - det finns det många exempel på.

Demokrati kan ibland skapa kaos men det är det enda hållbara styrelseskicket i det långa loppet. Med demokrati följer oftast mänskliga fri- och rättigheter. Med demokrati följer oftast utbildning. Med demokrati följer oftast sjukvård och arbete. Med demokrati måste ledarna tjäna sitt folk annars blir de inte återvalda. Därför ska demokratin segra också i Nordafrika. Kaos väntar säkert i Nordafrika. Men ur kaos växer ofta ordning. Någon gång kommer diktaturerna att falla eftersom ingen diktator lever för evigt. Den dagen väntar ändå kaos och då kan vi lika gärna börja nu.



Läs även andra bloggares åsikter om Egypten. utrikespolitik, Israel, diktatur, demokrati, Nordafrika, EU

Bra med tidiga uppföljningar

Det är bra att skriftliga omdömen kan ges redan från årskurs ett. Internationella Engelska skolan i Stockholm har dock gått ett steg längre och börjat med betyg redan i årskurs fyra erfar DN. Läs artikeln här. Jag har svårt att bli väldigt upprörd men förstår ändå att Skolinspektionen framför kritik eftersom betyg enligt skollagen inte får ges förrän i årskurs åtta, från och med nästa år från årskurs sex.

Samtidigt tycker jag att det är bra att Internationella Engelska skolan tidigt följer upp eleverna och mäter deras kunskaper. Det är viktigt inte minst för elever med behov av särskilt stöd. Skolinspektionens kritik hoppas jag inte leder till att denna uppföljning försvinner men att omdömena ändras så att de blir mindre betygslika. Att bara ge siffror eller bokstäver till 10-åringar är ingen större mening om de inte följs upp med en skriftlig information. Sådan information tycker jag för övrigt ska ges till alla elever oavsett ålder.

Vi får aldrig vara rädda för att ge tydlig information om elevers kunskapsutveckling. Att tidigt upptäcka inlärningssvårigheter ger ökade möjligheter att tidigt sätta in åtgärder och därmed rädda elever från icke godkända betyg som kan bli förödande längre fram i skolan. Därför är det bra att regeringen har infört möjlighet till skriftliga omdömen redan från årskurs ett samt infört obligatoriska nationella prov redan i årskurs tre. I Stockholm har jag föreslagit att vi ska ta ytterligare steg bland annat genom att införa särskilda Stockholmsprov gemensamma för alla elever. Barn och ungdomar har rätt till en likvärdig utbildning oavsett var i Sverige eller var i Stockholm de går i skolan.



Läs även andra bloggares åsikter om skola, betyg, omdöme, utbildning, DN, kunskap

Flera sätt att se på klyftor

DN har idag ett stort reportage om ökade inkomstklyftor i Stockholms stad. Artikeln går att läsa på många olika sätt. Hursomhelst så är det en intressant läsning för mig som heltidspolitiker i staden.

Låt oss först konstatera att det är mycket glädjande att inkomsterna stiger i Stockholm. Mätt i fasta priser har inkomsterna stigit med cirka 40 procent på 20 år vilket är en mycket stor ökning till glädje för stockholmarna. Jag hoppas att den utvecklingen får fortsätta också framöver.

DN:s artikel tar dock fasta på inkomstskillnaderna mellan olika stadsdelar snarare än på ökningen av inkomster. Klyftorna har ökat oavsett majoritet i riksdag och kommun, Sverige är inte heller ensam om denna utveckling i världen. Klyftorna ökar också i både lågkonjunktur och högkonjunktur. Visserligen avtar ökningen under lågkonjunktur men inte för att de sämst ställda får det bättre utan för att arbetslösheten stiger och för att löneökningen avtar. Lägre klyftor kan alltså tyda på ökad fattigdom medan ökade klyftor inte alls behöver ha det sambandet.

Att klyftorna ökar i högkonjunktur är inte alls konstigt eftersom bland annat sjukförsäkringen höjs i takt med KPI medan lönerna ofta höjs mer än KPI, därmed ökar automatiskt klyftan mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Är det någon som vill ändra denna ordning undrar jag? Jag tror att de allra flesta politiker är överens om att arbete ska löna sig och att det inte är fel att sjuksköterskans eller lärarens lön ökar mer än KPI. Det är ju snarare så att många tycker att dessas löner ska öka mer, men då ökar också klyftorna gentemot dem som inte har arbete. Vad är rätt och fel i detta?

Det detta resonemang framförallt lär oss är att det är kampen mot arbetslösheten som är det centrala. Att fastna i långvarigt bidragsberoende är det absolut säkraste sättet att leva ett liv med mycket små marginaler. Därför måste arbetet rikta in sig på att minska arbetslösheten och sjukskrivningarna. Därför tycker jag att det är olyckligt att så stor del av diskussionen utgår från att det är ett problem att vissa delar i staden ökar sina inkomster mer än andra när problemet egentligen är ett helt annat.

En intressant notis i DN:s reportage är att inkomsterna mätt i fasta priser de senaste 20 åren har ökat i Stockholms samtliga stadsdelar - om än marginellt i Skärholmen och Rinkeby/Kista. Alla har alltså fått det materiellt bättre även om vissa stadsdelar drar iväg mer än andra. Det är något som är mycket positivt och som förtjänar att uppmärksammas. För mig är det mest intressanta hur de med lägst inkomster kan få höjd levnadsstandard, det är där politiken ska lägga sitt krut. I det sammanhanget blir de så kallade klyftorna relativt ointressanta.

Om fler i Skärholmen får arbete eller blir egenföretagare kommer också inkomsterna i Skärholmen att stiga och levnadsstandarden öka. Däremot är det ingen garanti att klyftorna minskar eftersom det är ett relativt begrepp och beror på hur andra stadsdelar utvecklas. Om däremot fler personer i Bromma blir arbetslösa kommer inkomsterna att sjunka i Bromma och - allt annat lika - klyftorna minska. Men utan att de i Skärholmen får det bättre. Minskade klyftor behöver alltså inte leda till ökad standard. Därför är det obegripligt varför diskussionen om just klyftor får ta en sådan stor plats.

Det jag vill få sagt med detta är att diskussionen måste gå vidare från att bara prata klyftor till att istället prata levnadsstandard. I det sammanhanget är jag djupt oroad över att Skärholmen och Rinkeby/Kista inte har högre inkomster och att inkomstökningen i Skärholmen endast är 0,1 procent sedan 1991 medan genomsnittet är cirka 40 procent. För att komma åt detta måste arbetslinjen med olika insatser stärkas. Den diskussionen är oändligt mycket viktigare än att lägga fokus på inkomstspridning.



Läs även andra bloggares åsikter om DN, inkomst, ekonomi, klyftor, innerstad, ytterstad, Rinkeby, Skärholmen, arbetslöshet, Stockholm, arbete, sjukförsäkring

Det går bra för Stockholm! Men kan leda till problem...

Idag kommer ytterligare en rapport som visar att det går bra för Stockholm. Läs artikeln i SvD här. Det är självklart roligt att få möjligheten att vara politiker i en så expansiv region och att dessutom tillhöra den styrande majoriteten - det kanske rent av finns ett samband mellan vilka som styr och att det går så bra för Stockholm.

Uppgången kan dock ställa till med problem om vi politiker inte är förberedda. Ska Stockholm kunna fortsätta växa utan att flaskhalsar och bubblor uppstår måste framför allt byggandet öka och infrastrukturen fungera. Även om det byggs för fullt i Stockholm kommer det att vara en utmaning för lång tid framöver att hålla en hög byggnadstakt. För varje nytt område som exploateras blir det svårare ett hitta ett nytt. Att bygga billigare och att bygga mindre hyresrätter som unga kan bo i är en annan viktig uppgift - för att inte tala om behovet av studentbostäder. Bland annat därför anser jag det vara klokt att bygga högre hus när vi väl bygger nytt. Inte för att vi ska ha skyskrapor i alla gathörn men istället för att bygga sex våningar kan vi lika gärna bygga åtta eller tio för att på så sätt få fler bostäder och spara grönyta. Planprocesserna måste ta kortare tid och konkurrensen måste bli bättre inom byggsektorn för att på så sätt pressa byggkostnaderna.

Den andra stora utmaningen är infrastrukturen. Generellt tycker jag att Sverige har satsat för lite på infrastruktur - inte minst med tanke på vårt lands storlek. Av fördelningspolitiska skäl har det också funnits en överdriven politisk vilja att sprida ut investeringarna i landet vilket gjort nödvändiga investeringar i våra storstadslän senarelagda eller inte alls utförda. Det påverkar självklart den potentiella tillväxten. Jag tycker också att landstingspolitikerna ligger alldeles för lågt i kravet på en utbyggnad av tunnelbanetrafiken. För mig är det obegripligt att Norra station och Nya Karolinska ska stå utan tunnelbana - åtminstone under överskådlig framtid - och istället hänvisa alla boende och arbetstagare att trängas på ett redan trångt gatuutrymme. Framtiden kommer ställa sig frågan vad vi egentligen sysslade med. Att blå linje från Kungsträdgården inte fortsätter via östra Södermalm vidare ut mot Nacka är också ett mysterium. Österled behöver byggas likaså. Tänk vad Österled och en förlängning av blå linje ut mot Nacka skulle innebära med minskad trängsel på Slussen. Det skulle ge helt nya förutsättningar vid planerandet och byggandet av Nya Slussen.

Men för detta krävs politiskt mod och politisk vilja. Dessa beslut kommer inte av sig självt - lika lite som tillväxten kommer av sig självt. Klarar inte Stockholm att möta de ökade kraven på bättre infrastruktur och ökat byggande riskerar tillväxten snarare att leda till ökade problem istället för att vara till gagn för Stockholm.



Läs även andra bloggares åsikter om SL, tunnelbana, kommunikationer, bygg, bostad, Stockholm, tillväxt, SvD, ekonomi

Märklig kritik mot mäklare

Idag skriver DN om upprörda bostadsspekulanter som är arga över mäklares låga utgångspriser. Jag har väldigt svårt att känna samma upprördhet. Jag har överhuvudtaget väldigt svårt att förstå systemet med utgångspris. Det är ju ändå marknaden – spekulanterna i detta fall - som till sist avgör priset för ett objekt. En spekulant är helt fri att bjuda vad han eller hon vill oavsett utgångspriset. Är utgångspriset för högt satt måste ägaren sänka priset. Hela systemet med ett utgångspris menar jag därför är väldigt märkligt. Lite att jämföra med att man på en auktion skulle ha ett utsatt utgångspris för en vara före auktionen och att sedan en av besökarna skulle anmäla auktionsförrättaren för att priset blir för högt.

Dessutom undrar jag var det personliga ansvaret finns. Alla som bjuder på lägenheter vet ungefär var kvadratmeterpriserna ligger i det område de bjuder. Och om någon känner sig osäker är det mycket lätt att få tag på den informationen. Det kan knappast förvåna någon att en etta i Vasastan inte slutar på 1 400 000 kronor oavsett vad utgångspriset säger. Att då skylla på mäklarnas utgångspriser tycks mer vara ett sätt att skyla över sitt eget ansvar på någon annan.

Läs även andra bloggares åsikter om mäklare, bostad, hus, DN, ekonomi, lägenhet

Fram för Piazza Odenplan!

Vi i Vasastan skriver om Odenplansgruppens upprop som kräver att trafiken på Upplandsgatan framför Gustav Vasakyrkan stängs av för att möjliggöra skapandet av "Piazza Odenplan". Läs artikeln här.

Jag är mycket tilltalad av tanken på Piazza Odenplan. Förra veckan träffade jag representanter för Odenplansgruppen och deras förslag var både seriöst och tilltalande. Stockholm behöver bli bättre på att använda sina torg. Gustav Vasakyrkan är fantastiskt vacker i sin ståtliga barockstil och skulle komma fram ännu mera om den sammanlänkades med Odenplan på ett tydligare sätt. Odenplan skulle också bli trivsammare att vistas på om trafiken på den delen av Upplandsgatan stängdes av. Jag ska göra vad jag kan i min roll för att stötta förslaget. Men det är många parter inblandade och tyvärr verkar intresset ljumt från vissa håll.



Läs även andra bloggares åsikter om odenplan, vi i vasastan, gustav vasa kyrka, odenplansgruppen, trafik, kultur, arkitektur, stadsbyggnad, trafik, SL